Ministru Nino Pereira Halo Vizita Amigável Ba PAM Belu Hodi Hametin Servisu Iha Fronteira
Belu-Atambua, 02 Jullu 2025 (Mídia ICT/MCI) – Ministériu Komérsiu no Indústria (MCI), liuhusi Sua Exelénsia Ministru 𝐍𝐢𝐧𝐨 𝐏𝐞𝐫𝐞𝐢𝐫𝐚 no delegasaun governamentál, realiza tiha sorumotu ho Governador NTT, kontinua hikas ho Prezidente Autoridade Munisípiu Belu SE. Willybrodus Lay S.H. akompaña husi Vise Prezidente Munisípiu nian SE. Vicente Hornai Gonçalves, ST. iha Sala Gabinete Munisipal Belu-Atambua
Sorumotu ne'e organiza em koordenasaun Asistente Adidu Komérsiu no Indústria iha Kupang ho Konsul Timor-Leste nian iha Atambua, nu’udar vizita silaturahmi hodi troka hanoin no aprezenta isu pertiente sira kona-ba fortalesimentu relasaun komérsiu no kooperasaun indústrial entre Timor-Leste ho Belu, hanoin sira relasiona ho atendimentu serbisu fronteira parte rua nian no aprezenta eventu dahuluk iha história Timor-Leste nian depois de Independénsia konaba Dili International Trade Expo (DITE) 2025, ne’ebé sei realiza iha Díli.
Lian Kulturál Hanesan Baze Firme ba Kooperasaun
Okaziaun vizita refere hanesan momentu importante atu hametin relasaun bilateral iha aspetu ekonomia, sosial no kulutura entre rai rua nu’udar maun ho alin, hodi loke oportunidade foun ba kooperasaun, atendimentu no servisu públiku sira liuhosi fronteira.
“Ita hanesan rai ida, kultura ida. Mesmo ita husi nasaun rua difrente, maibé relasaun entre komunidade sira iha Ilha Timor maka ne’e; muito forte no la bele separa husi aspétu kulturál no familia nian. Fó atensaun atu ita kontinua proteje relasaun ne’e,” hateten Ministru Nino Pereira.
Prezidente Autoridade Munisipal Belu mos afirma katak; “Administrativamente ita ketak, maibé iha aspetu kulturál no relasaun familia, ita ida deit. Tanba nee, vizita ida ne’e iha signifikadu boot atu hametin ligasaun uma-kain/familia no kooperasaun liuhosi fronteira,” hateten PAM Willy.
Konvite Espesiál Atu Partisipa Iha Expo Timor-Leste 2025
Rezultadu konkretu husi enkontru ne’e mak Exelénsia Ministru konvida ofisialmente Prezidente Autoridade Munisipiu Belu ho Micro, Pequena no Média Empreza (MPME) sira atu partisipa iha Expozisaun Internasionál Komérsiu nian ba dahuluk iha Timor-Leste hahuu hosi loron 28 fulan Agostu to’o loron 01 fualanSetembru 2025, iha Centro Convenções de Dili (CCD).
Prezidente Munisipiu Belu, Sr. Willy fó resposta pozitiva ba kondvite ida ne’e no fó sinal di’ak ba kooperasaun bilateral rai rua nian.
“Ami prontu atu partisipa iha Expo International iha Timor-Leste. Nee mak asaun konkretu atu hametin relasaun ekonomia no hamosu potensialidade sira ne’ebé Belu iha ba nivel rejionál,” hateten PAM Belu.
Merkadu iha Zona Fronteira
Além de fortalecimento relasaun sosiál no kultural, foku prinsipal husi enkontru ne’e mak atu diskute oportunidade kolaborasaun ekonomia entre rai-fronteira. Esperansa parte rua nian mak bele hamoris fali komérsiu legál, dinamiza hikas ekonomia liuhosi promove merkadu tradisional iha zona fronteira.
Ministru Nino Pereira hatutan katak zona fronteira iha potensiál boot atu dezenvolve hamutuk, husi setór komérsiu to'o ba servisu públiku transfronteiriz.
“Iha isu estratéjiku balun ne’ebé sai topiku intersante tebes iha diskusaun parte rua nian, hanesan reativasaun merkadu tradisionál sira iha zona fronteira, no aumenta oras atendimentu, liliu ba aspetu humaniora nian ba komunidade Timor-Leste ne’ebé iha zona fronteira” hateten Ministru.
Forma kooperasaun hotu-hotu sei halo ho konsultasaun no koordenasaun komprehensivu ho Governu Timor-Leste no Governu Indonézia, atu programa ne’e bele la'o ho sistemátiku no kontinuidade.
Iniciativa ida ne’e, PAM Belu Willybrodus Lay hatan ba kompromisu husi Governu Timor-Leste no hatete katak Munisípiu Belu prontu atu hametin sinérjia transfronteiriz, hanesan startejia atu sustenta dezenvolvimentu ekonomia no moris di'ak komunidade iha zona fronteira nian no atu kombate mos komérsiu ilegál.
“Ami prontu atu kolabora. Relasaun kultural no jestaun jeográfiku entre povu Belu no Timor-Leste mak sai hanesan forsa komúna atu harii zona fronteira ne’ebé produtivu no harmóniku,” hateten PAM Willy.
Parte rua iha kompromisu atu reativa fali merkadu fronteira sira ho involvimentu parte relevante sira hotu. Hanoin no isu hirak ne’e anota ona atu aprezenta hodi tetu hamutuk aliña ho prosediemntu legál sira iha “Forum Diskusi” ne’ebé sei realiza iha loron 08 fulan Jullu 2025 iha Pos Lintas Batas Negara (PLBN) Motaian.
Prezensa iha sorumotu ne’e; Husi Timor-Leste (Ministru Nino Pereira, Konsul Timor-Leste iha Atambua, Asistente Komérsiu no Indústria Kupang, Asesor Tékniku MCI), Husi Atambua-Belu, Indonézia (PAM Belu SE. Sr. Willybrodus Lay S.H, akompaña husi Vise Prezidente Munisípiu nian SE. Sr. Vicente Hornai Gonçalves, ST. OPD-PAM Belu)
Sorumotu iha Atambua-Belu hatudu evidénsia naroman ba kooperasaun transfronteiriz ne’ebé estabelese ho vizuan komún, neon diak, no spiritu maun-alin, Timor ida deit. Zona fronteira laos hanesan liña hodi haketak, maibé hanesan espasu konverjénsia dezenvolvimentu no solidariedade.
DITE 2025 sei sai plataforma fó vizibilidade ba vizinhu-ne’ebé-tama ba “Karpet Merah” ne’ebé Timor-Leste loke entrada hamutuk ba dezenvolvimentu inkluzivu no harmóniku iha zona aberta fronteira nian. )*nz Mídia.ICT/MCI)*nz